annasguldkorn

Mina slutkollektioner.

Jag började terminen som ett tomt pappersark. Mitt intresse fans där, men kunskapen var noll.

Allt eftersom veckora gick lärde jag mig att uttrycka mina ideér med hjälp av en mängd olika tekniker och material. Det var som att ha pysseltimme på fritids igen. Klippa, klistra, måla, betrakta former och material för att sedan kunna iscensätta en design så korrekt som möjligt.

Hur faller tyger egentligen? hur visar jag vilken textur jag arbetar med? hur beskriver jag min ispirations källa? Och hur målar jag detta på ett papper som en iögonfallande presentation, för att min kund ska bli intresserad?

Smyckes design

Min Inspirations bild till smyckes kollektionen var en svart bil (bubbla). Jag ville skapa något elegant och i högsta grad kvinnligt men utan rychpych och gullinutt.

Den svarta blanka bilen tilltalade mig med sina mjuka och oregelbundna former, det påminde om det feminina men med en vassare edge.

Så med dom tankarna i huvudet började pennan löpa och resultatet blev mjuka vackra linjer. Jag föll för en svart blank sten som skulle kunna vara tex. ametist. Den gav mina smycken tyngd och pondus, som delikata detaljer använde jag mig av små små diamanter som ramar in och lyfter fram smycket. Som bas valde jag att arbeta med blankt silver, man skulle även kunna tänka sig vitt guld men då skulle prislappen stiga ordentligt.

Drapering

När vi började med våra slutprojekt tog våran lärare med klassen på en busstur upp bland Toscanas vingårdar.

Efter knappt två timmar stannade vi i en ytterst liten by. Den var ganska högt belägen, omringad av plantager och olivlundar. Vi knatade ner för en trappa och kom fram till något som liknade baksidan av ett gammalt träbyggt garage.

Ack så fel vi hade, ut hoppar en liten italienare som ler med hela kroppen. Han hälsar oss välkomna och menar på att klockan är ännu lite så vi bör nog börja förmiddagen med en kaffe.

Han försvinner lika snabbt som han kom och efter några minuter kommer solstrålen tillbaka med en bricka fylld av kaffekoppar. Jag norpade en Cortado och stegade in i "garaget".

Det visar sig att den sorglöse italienaren är en mycket god vän till vår lärare. Här har han lagret med secondhand och vintage till sin butik nere i Florens.

Vi var som barn i godislandet, vad spelar det för roll att hälften av kläderna ligger i stora lådor, väggarna omålade och taket borde bytts för ett sekel sen eller två. Nej så länge de inte rasar in känns det bara charmigt och originellt.

Eftersom temat för vårt slutprojekt redan var satt (hippie chick) fick vi inrikta oss på att i första hand hitta material till det. Jag hittade en gammal husmors rock i matta gröna färger, den hade rätt känsla av natur och efter saxen gjort sitt skulle den komma att passa perfekt med hjälp av lite accesoarer.

Som tur var är vår lärare en mycket förstående man, som lät oss fynda vidare för eget bruk.

Jag hittade min ögonsten, en längklänning som var romantiskt spröd och lantlig på samma gång. Den gjordes i San Fransisco på 60 talet och var mycket välbevarad. Satt som en smäck gjorde den också så 10 euro senaren var den min.

Mönsterkunskap

Även i den här klassen fick vi åka på utflykt, denna gång till ett textillager lite utanför stan. Temat här var 60-s, men fick gärna sammanvävas med hippie stilen.

Eftersom att jag bara några veckor senare skulle bege mig till solvänliga Mauritius hade jag redan en idé om min nyårsklänning. Jag hittade det perfecta tyget och efter överläggning med min lärarinna kom vi överens att jag kunde göra klänningen som mitt slutprojekt.

Tanken var att det skulle bli en avslappnad, svalkande långklänning som förfinades med det vackra leopardmönstrade tyget. Den skulle komma att  bäras på stranden, barfota och utan attiraljer långt bort i paradiset.

Det funkade ju ganska bra med Hippie känslan och när det fick länkas till ett elegantare 60-tal passade den ypperligt in i våran modevisning.

Illustrerat mode

Detta är en mycket intressant klass där jag utvecklat mina tecknarkunskaper i alla riktningar som är positiva.  Vår sista utmaning för terminen blev att illustrera en kollektion med sex kompletta outfits.

För att ha något att stå på gick vi till Palazzo Pitti där kostym museet ligger, där fick vi var och en välja ut vår favorit klänning och ha den som grundpelare i kommande arbete. Jag valde en fantastisk klänning av Gianfranco Ferré, den fångade mitt öga omedelbart. Med sina enkla finesser, olika textiler och texturer, alla som ändå lyckades gå i samma gräddiga gammelrosa färg. En färg som var varm och delades med tyger i äggvita toner som skiftade mer åt ljusgul än vitt.

Klänningen var dekorerad med ett par stora anemonliknade tygblommor, och ett bälte av ljust skimrande glaspärlor ramade in en rundat urringning.

Ibland kan det kännas svårt att skapa något nytt från något så komplett. Men jag antog utmaningen, jag gjorde den yngre och fräckare men bevarade de vackra detaljerna.

Inget plagg blev det andra likt men känslan och tråden var den samma.